Diagnos hos vuxna

Här presenterar vi vad som krävs för att unga vuxna eller vuxna ska diagnostiseras med ADHD.

För ungdom från 17 år och vuxna ska minst ett av följande krav vara uppfyllda:

  1. Minst fem av nio symtom på bristande uppmärksamhet
  2. Minst fem av nio symtom på hyperaktivitet och impulsivitet

Symtom: Bristande uppmärksamhet

Personen

a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, yrkesliv eller andra aktiviteter.

b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar.

c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal.

d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna).

e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.

f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (till exempel skolarbete eller läxor).

g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (till exempel leksaker, läxmaterial, pennor, böcker och verktyg).

h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli.

i) är ofta glömsk i det dagliga livet.

Symtom: Hyperaktivitet och impulsivitet

Personen

a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still.

b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats under en längre stund.

c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet).

d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla.

e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”.

f) pratar ofta överdrivet mycket.

g) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.

h) har ofta svårt vänta på sin tur.

i) avbryter eller inkräktar ofta på andra (till exempel kastar sig in i andras samtal eller lekar).

Dessutom krävs följande:

  • Symtomen har funnits sedan sex månader tillbaka på ett sätt som avviker från den förväntade utvecklingsnivån.
  • Symtomen har funnits före 12 års ålder.
  • Symtomen kan ses i minst två miljöer (till exempel hem och fritid respektive förskola, skola eller arbetsliv).
  • Det finns tydliga belägg för att symtomen påverkar eller försämrar kvaliteten i barnets eller den vuxnes sociala fungerande och prestationer i skola respektive arbetsliv.

Läs mer här.

Att få diagnos som vuxen

Vuxna med ADHD som får diagnos i vuxen ålder minns att de hade en känsla av att känna sig mer annorlunda än andra och hade problem i skolan, både med inlärning samt i sociala situationer med klasskamrater och lärare, under sin barndom.

Forskare har intervjuat vuxna som fått diagnos sent i livet som berättar om mobbning, depression, rastlöshet och drogmissbruk under uppväxten. Många vuxna har också sagt att om de hade fått diagnos tidigare kunde det ha lett till bättre resultat i skolan och i karriären.

Några personer oroade sig för att ha en "sjukdom för livet" som skulle påverka deras framtid negativt. Vissa vuxna med ADHD rapporterar att läkemedel har ett positivt inflytande på deras liv, vilket ger dem en känsla av normalitet och låter dem nå sin fulla potential och uppnå sina mål.

Källor
  • Young S, Bramham J, Gray K, et al. The experience of receiving a diagnosis and treatment of ADHD in adulthood: a qualitative study of clinically referred patients using interpretative phenomenological analysis. J Atten Disord 2008; 11: 493-503.
  • Brod M, Pohlman B, Lasser R, et al. Comparison of the burden of illness for adults with ADHD across seven countries: a qualitative study. Health Qual Life Outcomes 2012; 10: 47.

Samsjuklighet

En svensk studie upptäckte att nästan hälften av vuxna personer som nyligen fått ADHD-diagnos hade någon form av samsjuklighet.