Frågor och svar om ADHD
Här hittar du frågor och svar om vad ADHD betyder, hur vanligt det är, hur man märker att man har ADHD och mycket mer.
Förkortningen ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, vilket brukar översättas till aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.
ADHD är inte en sjukdom. ADHD kan beskrivas på många olika sätt – som en samling mänskliga beteenden, en funktionsvariation alternativt funktionsnedsättning eller en styrka.
Det finns tre olika former av ADHD:
- Huvudsakligen uppmärksamhetssvårigheter (tidigare kallad ADD).
- Huvudsakligen svårigheter med hyperaktivitet och impulsivitet.
- En kombination av svårigheter med uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.
I Sverige beräknas ADHD förekomma hos mellan 5–7% av barnen och är dubbelt så vanligt hos pojkar (5–9%) som hos flickor (3–5%). Bland vuxna beräknas ADHD förekomma hos cirka 3% av män och kvinnor. Fler pojkar än flickor får ADHD-diagnos som barn. Med stigande ålder minskar skillnaden eftersom fler kvinnor får diagnosen som ungdomar och vuxna.
Källa: vardochinsats.se/adhd/
I Sverige beräknas ADHD förekomma hos mellan 5–7% av barnen och är dubbelt så vanligt hos pojkar (5–9%) som hos flickor (3–5%).
Källa: vardochinsats.se/adhd/
Vanliga tecken på ADHD hos barn är svårigheter med uppmärksamhet, som att inte kunna fokusera och att glömma lätt. Hyperaktivitet som rastlöshet, att inte kunna sitta stilla. Impulsivitet som till exempel svårt att vänta på sin tur, agerar utan att tänka.
Svårigheterna kan leda till problem i skolan, med kompisar och i familjen. Symtomen varierar från person till person och en del barn har mer av uppmärksamhetsproblemen utan hyperaktivitet.
Oftast märker man ADHD hos barn i samband med att de börjar i skolan (runt 5–9 års ålder), eftersom kravet på att sitta still och att fokusera ökar i och med skolstarten. Symtom som svårigheter att behålla uppmärksamhet, att inte följa instruktioner, att lätt bli distraherad, impulsivitet, rastlöshet och svårt att avsluta uppgifter kan då bli tydliga.
Det är vanligt att barn med ADHD ofta leker aktivt och har svårt att sitta stilla. Då kan man må bra av fysiska aktiviteter som bygger upp energi som exempelvis löpning, hinderbanor, hopprep, dans och liknande.
Här kan du läsa mer om symtom och diagnos hos barn och ungdomar med ADHD
I Sverige beräknas ADHD förekomma hos cirka 3% av vuxna män och kvinnor.
Källa: vardochinsats.se/adhd/
ADHD kan innebära olika svårigheter beroende på ålder och livssituation. De flesta vuxna med ADHD får tillvaron att fungera och kan leva ett gott liv med familj, arbete och vänner, genom att hitta strategier för att hantera sina svårigheter. Men däremot kan personer med ADHD få kämpa med saker som är enkla för andra – som att strukturera sin vardag, passa tider, hålla ordning och handskas med pengar. Även känslor och reaktioner kan vara svåra att styra.
ADHD ser olika ut hos olika personer och är inget som syns utanpå. Hur mycket tillvaron påverkas beror på flera olika saker, som hur ens omgivning och arbetssituation ser ut, hur stora krav man har på sig och vilket bemötande man får.
Det finns dock några huvudsymtom för ADHD, de är:
- Uppmärksamhetssvårigheter
- Impulsivitet
- Överaktivitet
Typiska tecken på ADHD är att man har problem med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Det kan exempelvis vara att man har svårt att fokusera på det som är viktigt eller att man har svårt att kontrollera impulser eller är rastlös.
För att veta om du har ADHD behöver du göra en utredning. När utredningen är gjord får du reda på om du har ADHD eller inte. För att få diagnosen ADHD behöver ett visst antal kriterier på olika symtom vara uppfyllda.
Läs mer om vad en ADHD-utredning innebär här.
Läs mer om ADHD-diagnos hos barn och ungdomar här.
Läs mer om ADHD-diagnos hos vuxna här.
Sammanfattat kan man säga att en person med ADHD har utmaningar med uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Inom dessa områden finns olika symtom och de kan variera mycket i både svårighetsgrad och i frekvens.
Vid ADHD påverkas hjärnans sätt att hantera information, känslor och impulser. Hos personer med ADHD fungerar signalsubstanser, som dopamin och noradrenalin, annorlunda. Dessa ämnen är viktiga för att hålla fokus och kontrollera impulser. Har du brist eller ojämna nivåer av signalsubstanser får hjärnan svårare att hålla kvar uppmärksamheten, reglera energinivåer och motstå impulser.
Barn utreds på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eller på en barnläkarmottagning. Vuxna utreds på en psykiatrisk mottagning. Vid utredningen får man träffa en läkare och en psykolog, göra intervjuer och ibland även tester. En socionom eller en arbetsterapeut kan också vara med under utredningen.
Syftet med att göra en ADHD-utredning är att öka förståelsen för personens svårigheter och att kunna sätta in de stödinsatser som behövs.
Källa: 1177.se
Läs mer om vad en ADHD-utredning innebär här.
Ja, du kan ha ADD som är en variant av ADHD, utan överaktiviteten och impulsiviteten. Om du har ADD innebär det att du har svårt för att koncentrera dig och hålla fokus. ADD står för Attention Deficit Disorder.
Både ADHD och ADD är så kallade NPF-diagnoser. NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
I Sverige finns riktlinjer för läkemedelsbehandling från Läkemedelsverket. Principen är att läkemedelsbehandling vid ADHD hos barn, ungdomar och vuxna ska sättas in när det är motiverat och ska vara individuellt anpassat.
Dessa läkemedelssubstanser är godkända i Sverige för behandling av ADHD:
- Atomoxetin
- Dexamfetamin
- Guanfacin
- Lisdexamfetamin
- Metylfenidat
För barn och ungdomar upp till 16 år krävs att vissa kriterier för symtom ska vara uppfyllda. Minst sex av nio symtom på bristande uppmärksamhet, samt minst sex av nio symtom på hyperaktivitet och impulsivitet ska vara uppfyllda för att diagnostiseras med ADHD.
För ungdomar från 17 år och vuxna krävs att vissa kriterier för symtom ska vara uppfyllda. Minst fem av nio symtom på bristande uppmärksamhet, samt minst fem av nio symtom på hyperaktivitet och impulsivitet ska vara uppfyllda för att diagnostiseras med ADHD.
En vuxen person med ADHD kan ha problem med att fokusera och prioritera, vilket kan göra att personen har svårt att hålla uppmärksamheten under möten, glömmer möten eller sociala planer. Man kan också ha svårt att kontrollera impulser, vilket kan visa sig i att man blir otålig och rastlös.
Här kan du läsa mer om symtom och diagnos hos vuxna med ADHD
Länge har ADHD uppfattats som en funktionsnedsättning som framför allt drabbar pojkar och män. Detta har gjort att flickor och kvinnor med symtom inte uppmärksammats av vården. Det har i sin tur lett till underdiagnostisering och till psykiskt och fysiskt lidande för många. Anledningen är ofta att symtomen kan ta sig andra uttryck när det kommer till flickor och kvinnor jämfört med pojkar och män.
Cirka 2 procent av äldre med ADHD har symtom, men färre än 0,5 procent har en ADHD-diagnos fastställd.
Vanliga symtom hos äldre med ADHD är:
- Koncentrationssvårigheter
- Planeringsproblem
- Arbetsminnesproblem
- Svårt att hantera känslor
- Sömnsvårigheter
Dessa symtom kan misstolkas som ångest, depression eller demens.
Källa: vardochinsats.se/ADHD/om-tillstaandet/ADHD-hos-aeldre/
NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är ett samlingsnamn för diagnoser som påverkar hjärnans funktioner och sätt att bearbeta information, känslor och intryck. Personer med NPF-diagnoser kan ha svårt att koncentrera sig, vara impulsiva och ha svårigheter med det sociala samspelet och att kontrollera sitt beteende. NPF-diagnoser är medfödda och innebär en variation i hur hjärnan fungerar, snarare än att det rör sig om sjukdomar.
Några vanliga NPF-diagnoser är:
- ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
- ADD (Attention Deficit Disorder)
- Autism
- Asperger
- Tourettes syndrom
- OCD (Obsessive Compulsive Disorder) - tvångssyndrom
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en så kallad NPF-diagnos. NPF-diagnoser är medfödda och innebär en variation i hur hjärnan fungerar, snarare än att det rör sig om sjukdomar.
Personer med ADHD kan också ha andra diagnoser som kan försvåra diagnos och behandling av ADHD. Det kan exempelvis vara tillstånd som depression, ångest, sömnstörningar, missbruk, ätstörningar eller spelberoende.
Det är också vanligt att ha flera NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) samtidigt. Till exempel kan en person ha både ADHD och autism, eller ADHD och OCD (tvångssyndrom).
Att ha flera diagnoser samtidigt kallas samsjuklighet eller komorbiditet. Samsjuklighet kan göra vardagen mer utmanande och det är viktigt att förstå varje individs särskilda behov för att få rätt stöd.
I en svensk studie upptäcktes att nästan hälften av vuxna personer som nyligen fått en ADHD-diagnos hade någon form av samsjuklighet. Ångest och depression var absolut vanligast.*
* Ahnemark E. et al. Health-related quality of life and burden of illness in newly diagnosed attention-deficit/hyperactivity disorder in Sweden. BMC Psychiatry 2018; 18: 223.
Läs mer om ADHD och samsjuklighet här.
Läs mer om NPF-diagnoser här.
Det är vanligt att personer med ADHD, både barn och vuxna har nedsatt arbetsminne, vilket kan göra det svårt att till exempel följa instruktioner eller planera.
Källa: Karolinska Institutet – Frågor om kognition
Det finns några faktorer som kan förvärra ADHD, bland annat vilka matvanor man har. Mat som innehåller mycket socker och mättat fett samtidigt som man har ett lågt intag av frukt och grönt kan förvärra ADHD. En rörig och ostrukturerad miljö, sömnproblem, om man har ångest och depression, svårigheter att hantera känslor och att inte upprätthålla goda rutiner när det gäller kost och rörelse, kan också förvärra ADHD-symtomen.
Källa: Hjärnfonden
Ladda ner hjälpmedel som kan underlätta strukturer och rutiner
Man kan göra ett självskattningstest för ADHD på nätet, men det ersätter inte en professionell utredning och diagnos. För att fastställa en diagnos krävs en utredning som görs av legitimerad vårdpersonal.
En person med ADHD saknar ofta förmågan att reglera sin uppmärksamhet, impulsivitet och aktivitetsnivå. Det kan göra att man har svårt att fokusera, planera och att man kan känna sig överaktiv och rastlös. Svårigheterna beror på att signalsubstanser som dopamin och noradrenalin fungerar annorlunda i hjärnan.
En person med eller utan diagnos har i stort samma villkor och möjligheter i arbetslivet. Vissa yrken kan innebära ökade risker och innebär fler krav. Med hjälp av studie- och yrkesvägledning ökar chansen att intressen, färdigheter och förutsättningar matchar det valda yrket.
Källa: jobbafrisknpf.se
Det handlar om att skapa en arbetsmiljö där alla kan trivas och göra sitt bästa snarare än att hantera en person. För en kollega med ADHD kan det innebära att man är extra tydlig med instruktioner, mål och rutiner, samtidigt som det finns utrymme för flexibilitet och pauser. Att lyfta fram styrkor, ge regelbunden feedback och vara förberedd på att förändringar ibland kan vara stressande kan göra stor skillnad. Genom att kombinera struktur med förståelse kan det leda till att kreativiteten, energin och engagemanget verkligen kommer till sin rätt.
Källa: jobbafrisknpf.se
Personer med ADHD kan uppleva svårigheter på jobbet, som problem med koncentration, tidsplanering, organisation och impulsivitet, vilket kan påverka produktivitet och relationer. Hur mycket jobbet påverkas och vad som påverkas varierar från person till person. Med rätt stöd och anpassningar från arbetsgivaren kan personer med ADHD ha framgångsrika yrkeskarriärer.
ADHD på jobbet kan yttra sig som svårigheter med koncentration och uppmärksamhet. Detta kan göra att det blir svårt att planera, att man kan glömma och ha svårighet att slutföra uppgifter. Hur mycket jobbet påverkas och vad som påverkas varierar från person till person. Med rätt stöd och anpassningar från arbetsgivaren kan personer med ADHD ha framgångsrika yrkeskarriärer.
App för dig som är vuxen med ADHD
For You With You ADHD är en gratis app som är utformad för att stödja och stärka dig som har ADHD. Du kan följa dina symtom och din livskvalitet över tid och få koll på hur ADHD påverkar just dig. Du får verktyg och pedagogiskt innehåll som kan hjälpa dig i din vardag.
Hjälpmedel
Här hittar du allt från städscheman, inköpslistor och veckoplaneringar till exempel på hur du kan förbättra din tidsuppfattning eller bygga upp en lugnare morgonrutin.