Vad kännetecknar ADHD?

ADHD ser olika ut hos olika personer och är inget som syns utanpå. Hur mycket tillvaron påverkas beror på flera olika saker som hur ens omgivning och arbetssituation ser ut, hur stora krav man har på sig och vilket bemötande man får.

Det finns dock några huvudsymtom för ADHD, de är:

  • Uppmärksamhetssvårigheter
  • Impulsivitet
  • Överaktivitet

Uppmärksamhetssvårigheter kan innebära att man har:

  • svårt att fokusera på det som är viktigt, all inkommande information har lika ”hög volym”.
  • svårt att behålla uppmärksamheten på saker som uppfattas som tråkiga.
  • svårt att styra uppmärksamheten på ett flexibelt vis.
  • svårt att uppbåda kraft och motivation till att genomföra saker.
  • svårt att organisera sina handlingar.

Impulsivitet och överaktivitet kan innebära att man:

  • har svårt att kontrollera impulser.
  • vill göra och säga saker direkt.
  • är rastlös.
  • har svårt att varva ner.

Livet är fullt av bestyr, krav och måsten. Därför är lugn och ro, förutsägbarhet, tydlighet och struktur extra viktigt för den som har ADHD. ADHD kan nämligen påverka vardagen på flera olika sätt – oavsett om man är barn, vuxen eller lever tillsammans med någon som har diagnosen.

Det är sällan bara ADHD

Många vuxna har en eller flera psykiatriska diagnoser utöver sin ADHD, så kallad samsjuklighet. Det kan till exempel vara ångest och depressioner. Sömnproblem, dålig självkänsla och dyslexi är också vanligt hos personer med ADHD, liksom uppskjutarbeteende eller prokrastinering som det också kallas. ADHD kan också innebära att man svänger snabbt i humöret.

En del med ADHD kan även hyperfokusera, vilket innebär att man kan bli helt uppslukad av saker som man är intresserad av.

Hur många har ADHD?

Det är svårt att säga exakt men ADHD beräknas förekomma mellan 5–7% hos barn och är dubbelt så vanligt hos pojkar (5–9%) som hos flickor (3–5%). Bland vuxna beräknas ADHD förekomma hos cirka 3% av män och kvinnor. Det är inte så att ADHD:n försvinner, men många lär sig att hantera sina svårigheter när de växer upp. De flesta måste dock kämpa för att få ihop tillvaron i vuxen ålder.

Fler pojkar än flickor får ADHD-diagnos som barn. Med stigande ålder minskar skillnaden eftersom fler kvinnor får diagnosen som ungdomar och vuxna.

Samsjuklighet

En svensk studie upptäckte att nästan hälften av vuxna personer som nyligen fått ADHD-diagnos hade någon form av samsjuklighet.