ADHD i arbetslivet

Att komma i tid till möten, börja med rätt sak i rätt tid, sålla bort oväsen, planera, prioritera. Leverera. Arbetslivet är fullt av utmaningar. Och det är inte säkert att det blir enklare för att man har ett arbete som man älskar. Då kanske man inte går hem istället, vilket verkligen kan skapa problem.

Att hitta ett arbete som fungerar och där man kommer till sin rätt kan vara en utmaning. Ofta fungerar det bäst när arbetsuppgifterna är omväxlande och kreativa samtidigt som de är tydliga och avgränsade. Det är också viktigt med ett öppet och tolerant arbetsklimat där man kan få stöd vid behov. Arbetsförmedlingen kan också erbjuda olika stödinsatser för att hitta ett passande arbete och anpassa arbetssituationen tillsammans med arbetsgivaren.

Prata med arbetsgivaren

Olika arbetsplatser ser olika ut beroende på bransch och vad arbetsuppgifterna innebär. Arbetsplatsen kan vara inomhus eller utomhus och på vissa av dem är det naturligt med anpassning och hjälpmedel, medan det inte är lika vanligt på andra. Arbetsplatser har olika företagskulturer och arbetsklimat. Därför är det viktigt att ha en bra dialog med arbetsgivaren och försöka komma fram till vad som fungerar bäst tillsammans.

På Riksförbundet Attentions hemsida under "Med NPF på jobbet" hittar du matnyttig information, tips och filmer.

 

Vad är ADHD?

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, vilket brukar översättas till aktivitets- och uppmärksamhetsstörning.

Patientberättelser om ADHD i arbetslivet

Här kan du läsa om hur Karim, Elin och Anna fungerar i arbetslivet och vad arbetsterapeuten Karin Hallsten och psykologen Hannah R Jakobsson svarar.

Karim, 37 år

”Efter alla år med överprestation har min hjärna mer eller mindre lagt av. Vissa sektioner fungerar inte särskilt bra. Jag har drabbats av hjärntrötthet och är otroligt intryckskänslig. Detta medför att jag bara kan vara aktiv från när jag vaknar klockan fem på morgonen och fram till lunch. Efter klockan tolv måste jag isolera mig och ta bort alla intryck och ligga i ett mörkt rum och samla energi till nästa dag så att jag kan orka de där 4–5 timmarna.”

Elin, 28 år

”Ett tag hjälpte jag en kvinna som arbetade med mat- och inredningsreportage. Det gick bra, jag fick mer och mer ansvar men jag störde mig otroligt mycket på att alla andra på kontoret fikade hela tiden. Jag vill få saker gjorda och blir därför väldigt otålig.”

Anna, 46 år

”Jag blev till slut tvungen att söka jobb, trots att jag var utbränd. Då valde jag istället att kasta mig in i studier igen, för det var det jag kände att jag möjligtvis skulle kunna klara av. Då skulle jag i alla fall slippa att vara ute i samhället och kunde sitta hemma och läsa böcker. Men det gick ju inte alls bra eftersom någon som är utbränd inte kan fokusera. Till slut gav jag fan i alla akademiska poäng jag hade och började städa. Det kräver inte så mycket av huvudet vilket gjorde att jag fick ro att bearbeta mitt liv och ändå få in pengar. Därefter jobbade jag som personlig assistent och för ett halvår sedan arbetade jag i en reception. Att sitta och fippla med små saker i ett datorsystem är verkligen inte ett jobb för någon med ADHD, i alla fall inte för mig. Men trampar man i klaveret tillräckligt många gånger blir man till slut superskärpt.”

Specialisterna svarar

Karin Hallsten, leg. arbetsterapeut

Finns det jobb som någon med ADHD absolut inte bör ha?

– Det kan jag inte säga. Det viktigaste är att lära känna sig själv och identifiera vad som inte fungerar i arbetet. Om du till exempel inte kan hantera stillasittande, kanske inte ett administrativt kontorsarbete är det bästa valet. Det gäller dock att inte anpassa sig för mycket och välja yrken av fel anledningar.

Hur menar du?

– Vissa personer jag möter i mitt arbete har valt nattjobb eftersom de tror sig ha mest energi på natten. I själva verket handlar det om att de, på grund av svårigheter att somna i rätt tid, har vänt på dygnet. Det finns sätt att komma tillbaka till en bra dygnsrytm, så man ska inte låta sådana problem komma i vägen för ett eventuellt drömjobb.

Om vi vänder på det, finns det något yrke där ADHD-egenskaperna kan vara en tillgång?

– Ja, i många yrken. Impulsivitet kan till exempel vara en stor fördel om du arbetar inom verksamheter som uppmuntrar till nya idéer och låter dig vara någon som tänker annorlunda. Att lätt bli distraherad kan vara en styrka om du arbetar med något där du behöver vara känslig för händelser och rörelser. Hyperaktivitet kan vara bra i arbeten där du behöver röra på dig och hålla igång, som till exempel brevbärar- eller hantverkaryrken. Det gäller att försöka se möjligheterna istället för alla hinder.
 

Hannah R Jakobsson, leg. psykolog

Flera lider eller har lidit av utmattningssyndrom. Varför är det så, tror du?

– Sårbarhet. Den neuropsykiatriska gruppen, där ADHD ingår, saknar helt eller delvis många av de grundläggande funktioner som samhället utgår ifrån att vi har. Många får kämpa för att klara grundläggande saker. Idag ska vi kunna sköta heltidsjobb med krav på att vara kontaktbara även utanför arbetstid, hänga med på konferenser och after work, planera och vara strategisk i relationer och uppdrag för att främja karriären, stå ut med orättvisor och kunder eller kollegor som utmanar, och mycket annat. Dessutom sitter allt fler i kontorslandskap, vilket ställer stora krav på uppmärksamhet, aktivitetsreglering, impulskontroll och exekutiva funktioner.

Sedan ska vi helst vara aktiva på fritiden också. Och ha aktiva barn. När ska man hinna vila?

– Exakt. Återhämtningen uteblir ofta helt eller delvis. Många med ADHD väljer inte att vila och ta det lugnt, och även om man skulle vilja så kan det vara svårt att göra det eftersom det inte alltid går att reglera energinivån. Vilar man trots allt sker det inte sällan oplanerat, till exempel att man lägger sig och tar en tupplur när man egentligen måste hämta barn eller laga mat, vilket i sin tur leder till ökad stress. Återhämtningen förlorar då inte bara sin effekt utan blir bestraffande. Dessutom är det vanligt att personer med ADHD har färre lägen än andra, det vill säga att man är antingen på eller av.

Kan man göra någonting för att minska risken att drabbas?

– Ja, samhället kan göra mycket – bli mer tolerant. Den viktigaste åtgärden handlar faktiskt om att öka förståelsen för att vi människor är olika. Tidig upptäckt, diagnostik, anpassning och behandling är självklart mycket viktigt men egentligen hjälper det inte så långt om inte samhället tillåter och välkomnar olikhet. Att inte bli uppskattad för sina förmågor utan istället känna sig utanför, misslyckad och annorlunda är tärande.

Är man mer benägen att drabbas om man är hyperaktiv eller är risken lika stor för någon som är hypoaktiv?

– Eftersom ADHD är individuellt i hur det uttrycks, och dessutom förändras genom livet, är det en svår fråga. Utifrån erfarenhet skulle jag säga att det finns en ökad risk hos alla med ADHD, oavsett form.

Karin Hallsten, leg. arbetsterapeut

Varför tror du att det är vanligt att personer med ADHD blir utmattade?

– Många jag möter i mitt arbete har stora svårigheter att hitta balansen mellan aktivitet och vila och kan ha sämre förutsättningar för återhämtning. Exempelvis är det vanligt att personer med ADHD har svårt att skapa och upprätthålla en struktur i vardagen, komma ihåg det som behöver göras och har bristande strategier för tidshantering. Att inte ha en känsla av kontroll under dagarna och att saker inte blir gjorda i tid, kan skapa stress. Om man har sådana svårigheter och dessutom råkar ut för påfrestande livshändelser som till exempel att man får ett nytt arbete, flyttar hemifrån, separerar eller råkar ut för att någon närstående dör, det som vi alla upplever som stressigt, finns det inte mycket tid för återhämtning.

Vad kan man, ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, göra för att minska risken för utmattningssyndrom?

– Det är bra att försöka bli medveten om vilken mängd aktiviteter man klarar av i vardagen för att kunna hitta en bra balans. På samma sätt gäller det att försöka identifiera vilka faktorer och situationer som upplevs som belastande för att kunna förebygga dem. Man behöver ha en grundstruktur med rutiner för att skapa kontroll över sin tid, och för att kunna planera in tid till återhämning.

Det låter bra, men hur gör man det rent konkret?

– Se över dina aktiviteter. Ett bra sätt är att visualisera dem i ett veckoschema med olika färger, då ser du tydligt vad du behöver och kan förändra.

 

Källor
  • Kort om adhd hos vuxna – broschyr från Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk utvärdering och Folkhälsomyndigheten.
  • Riksförbundet Attention
  • Fyra bokstäver – en bok för dig som fått en ADHD-diagnos som vuxen