ADHD och arbetslivet – så kan fler få möjlighet att fungera och bidra

Kvinnlig byggarbetare som ser lite frustrerad ut.

Genom att förbättra förutsättningarna i arbetslivet för personer med ADHD, och för deras anhöriga, kan både individer och samhället vinna mycket¹. När personer med ADHD får rätt stöd och anpassningar på jobbet ökar möjligheten att fungera i sin roll, må bra och använda sin kompetens². Det gör att fler kan arbeta, stanna kvar i arbetslivet och bidra till samhället, samtidigt som kostnader för sjukskrivningar och arbetslöshet minskar³.

För anhöriga kan bättre stöd också innebära en lättnad i vardagen. När personer med ADHD får fungerande stöd på arbetsplatsen minskar behovet av att anhöriga ska ta ledigt från sitt eget arbete för att hjälpa till. Det bidrar till ökad trygghet, bättre livskvalitet och bättre möjligheter för hela familjen att fungera i vardagen⁴.

Enligt rapporten ”Samhällskostnader för ADHD – värdet av tidiga och samordnade insatser” står förlorad arbetstid, minskad arbetsförmåga och utebliven sysselsättning för 51,2% av de totala samhällskostnaderna för ADHD i grundscenariot³. När förutsättningarna i arbetslivet förbättras kan dessa kostnader minska avsevärt. I det scenario där omhändertagandet av personer med ADHD fungerar så bra som möjligt minskar denna andel till 16,6% i det mest optimistiska utfallet³.

Ger ett mer hållbart samhälle

Stöd och anpassningar i arbetslivet kan till exempel handla om flexibla arbetstider, möjlighet att arbeta hemifrån samt tillgång till verktyg och strukturer som gör det lättare att planera, fokusera och hantera arbetsuppgifter². Arbetsgivare kan också få utbildning och stöd för att bättre förstå ADHD och skapa en arbetsmiljö som fungerar för fler¹. En studie från Socialstyrelsen visar att endast 40% av män och 36% av kvinnor med ADHD hade ett arbete, jämfört med 80 respektive 74 % i en jämförbar grupp utan ADHD⁵. 

Byggarbetare på byggarbetsplats, text i bild med procentsatser

Även för anhöriga innebär bättre fungerande arbetslivslösningar en minskad belastning. När vardagen fungerar bättre för personen med ADHD behöver anhöriga i mindre utsträckning anpassa sitt eget arbetsliv, vilket kan förbättra både deras livskvalitet och möjligheter att arbeta⁴. 

Kvinna som arbetar på bageri, text i bild med procentsatser

En annan svensk studie visar att personer med ADHD i genomsnitt har lägre årsinkomst, fler dagar i arbetslöshet och en högre risk för långvarig arbetslöshet samt för att ta emot sjuk  eller aktivitetsersättning jämfört med personer utan ADHD⁵. Detta understryker vikten av att skapa bättre förutsättningar i arbetslivet för personer med ADHD.

Sammanfattningsvis är förbättrade möjligheter att arbeta och fungera i arbetslivet en viktig nyckel till både bättre livskvalitet för personer med ADHD och deras anhöriga, och till ett mer hållbart samhälle³. Genom att investera i stöd och anpassningar på arbetsplatsen kan fler få möjlighet att må bra, arbeta utifrån sina förutsättningar och bidra på sina villkor.

Referenser

1. Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K. Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser. IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund, Introduktion och Diskussion.

2. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer 2024: Adhd och autism. Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. 2024 Contract No.: artikelnr 2024-3-8958 samt Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K. Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser. IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund

3. Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K. Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser. IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund, Resultat och Scenario 3.

4. Riksförbundet Attention. "Man får kämpa för varje åtgärd - trots att anhöriga har rätt till stöd". En undersökning om situationen för föräldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). 2019 samt intervjustudie i Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K. Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser. IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund.

5. Socialstyrelsen. Konsekvenser för vuxna med diagnosen adhd - Kartläggning och analys 2019 samt (22) Jangmo A, Kuja-Halkola R, Pérez-Vigil A, Almqvist C, Bulik CM, D'Onofrio B, et al. Attention-deficit/hyperactivity disorder and occupational outcomes: The role of educational attainment, comorbid developmental disorders, and intellectual disability. PLoS One. 2021;16(3):e0247724. 

Trött mamma på golvet och lekande barn i bakgrunden

Samhällskostnader för ADHD

En rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), visar att rätt stöd i rätt tid kan förbättra livskvaliteten och samtidigt minska samhällets kostnader på lång sikt.

två män samtalar på arbetsplats

Kunskap är nyckeln

När kunskapen om ADHD ökar minskar missförstånd, och fler får möjlighet att känna trygghet, få rätt stöd och nå sin fulla potential.