Tidig diagnos av ADHD – en vinst för alla

Uppgiven flicka med läxor liggandes i sängen.

Att få en ADHD diagnos tidigt i livet kan göra stor skillnad, både för dig som individ och för samhället i stort. När ADHD upptäcks och behandlas i ett tidigt skede minskar risken för psykisk ohälsa, avbruten skolgång och arbetslöshet¹. För dig med ADHD innebär en tidig diagnos bättre möjligheter att få rätt hjälp för att hantera symtom och förbättra din livskvalitet². Samtidigt minskar belastningen och stressen för dina anhöriga, som annars ofta påverkas av att leva nära någon med obehandlad ADHD³.

Enligt rapporten Samhällskostnader för ADHD – värdet av tidiga och samordnade insatser kan förbättringar inom diagnostik och behandling leda till samhällsekonomiska besparingar på upp till 3,7 miljoner kronor per person med ADHD under en livstid (exklusive kostnaden för interventionen)⁴. För en årskull i Sverige, med cirka 3 600 nya fall per år, motsvarar detta potentiellt omkring 13 miljarder kronor årligen⁴. Den största delen av besparingarna, cirka 90 %, kommer från minskade produktionsförluster, till följd av bättre förutsättningar i arbetslivet för personer med ADHD och deras anhöriga⁵. 

Samhällskostnader för ADHD – värdet av tidiga och samordnade insatser

Graf över samhällskostnader för ADHD

Förändring per kostnadsslag för nedre (restriktivt) och övre (optimistiskt) intervall i Scenario 3 jämfört med grundscenariot.

En tidigare diagnos gör det möjligt att sätta in behandlingar och stödinsatser i rätt tid. Det kan handla om läkemedelsbehandling, psykologiskt stöd som terapi samt pedagogiska anpassningar i skolan². När barn med ADHD får rätt stöd i skolan förbättras möjligheterna att klara skolgången, vilket minskar risken för skolavhopp och underlättar övergången till arbetslivet¹. En dansk registerbaserad studie visar att barn med ADHD som får läkemedelsbehandling har 43% lägre risk för skador och 45% lägre risk för akuta vårdbesök jämfört med barn som inte får medicinering⁶. 

Gynnar både familjer och samhället

För familjer innebär en tidig diagnos också tillgång till kunskap, information och stöd som kan göra vardagen mer hanterbar. Det kan minska stress och bidra till en bättre familjedynamik. Föräldrar kan få hjälp att utveckla strategier för att stötta sina barn på ett sätt som fungerar i vardagen och över tid³. 

Även samhället gynnas av tidig diagnos och tidiga insatser. När personer med ADHD får rätt stöd i tid minskar risken för psykisk ohälsa, kriminalitet och behov av omfattande vård  och sociala insatser⁷. Det leder i sin tur till minskad belastning på både vården och rättsväsendet.

Forskning visar också på allvarliga risker vid utebliven behandling. En dansk studie har visat att personer med ADHD har en ökad risk att dö en för tidig död, främst till följd av olyckor⁸. Detta visar också på vikten av tidig diagnos och behandling för att minska risken för sådana negativa följder.

Sammanfattningsvis är tidig diagnos och tidiga insatser en vinst för alla. Det förbättrar livskvaliteten för dig som lever med ADHD och för dina närstående, samtidigt som det minskar kostnaderna för samhället. Genom att investera i diagnostik och behandling kan vi skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle där fler får möjlighet att må bra och nå sin fulla potential.
 

Pojke som pratar i telefon med text i bild om att samhället kan spara upp till 3,7 miljoner kronor per person med ADHD.
Referenser

1. Jangmo A, Stålhandske A, Chang Z, Chen Q, Almqvist C, Feldman I, et al. Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder, School Performance, and Effect of Medication. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2019;58(4):423-32 samt (26) Socialstyrelsen. Konsekvenser för vuxna med diagnosen adhd - Kartläggning och analys 2019.

2. Shaw M, Hodgkins P, Caci H, Young S, Kahle J, Woods AG, et al. A systematic review and analysis of long-term outcomes in attention deficit hyperactivity disorder: effects of treatment and non-treatment. BMC Med. 2012;10:99 samt (3) Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer 2024: Adhd och autism. Prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. 2024 Contract No.: artikelnr 2024-3-8958.

3. Riksförbundet Attention. "Man får kämpa för varje åtgärd - trots att anhöriga har rätt till stöd". En undersökning om situationen för föräldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). 2019.

4. Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K. Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser. IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund.

5. Frisell O, Löfvendahl S, Wahlberg K. Samhällskostnader för ADHD – Värdet av tidiga och samordnade insatser. IHE RAPPORT 2024:8, IHE: Lund, avsnitt Diskussion. 

6. Dalsgaard S, Leckman JF, Mortensen PB, Nielsen HS, Simonsen M. Effect of drugs on the risk of injuries in children with attention deficit hyperactivity disorder: a prospective cohort study. Lancet Psychiatry. 2015;2(8):702-9.

7. Lichtenstein P, Halldner L, Zetterqvist J, Sjölander A, Serlachius E, Fazel S, et al. Medication for attention deficit-hyperactivity disorder and criminality. N Engl J Med. 2012;367(21):2006-14.

8. Dalsgaard S, Østergaard SD, Leckman JF, Mortensen PB, Pedersen MG. Mortality in children, adolescents, and adults with attention deficit hyperactivity disorder: a nationwide cohort study. Lancet. 2015;385(9983):2190-6.

Trött mamma på golvet och lekande barn i bakgrunden

Samhällskostnader för ADHD

En rapport från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), visar att rätt stöd i rätt tid kan förbättra livskvaliteten och samtidigt minska samhällets kostnader på lång sikt.

händer som håller i pusselbitar

Samarbete för framgång

När vård, skola och socialtjänst samverkar får personer med ADHD ett tryggare och mer sammanhängande stöd. Detta minskar stress samt risken för ineffektiva lösningar.